Välsignelse eller förbannelse?
Som det Lejon jag är så älskar jag sol och värme. Vinter och kyla gör att jag krymper, ja, det känns som hela min biologiska organism gnisslar och varnar för fara. Lederna knakar lite mer än vanligt och det känns som att det är betydligt svårare att fungera optimalt. På alla sätt. Hösten däremot, gillar jag. I alla fall så länge det är över plus 10. Det är alltså inte mörkret som jag tycker är jobbigt utan just kylan. Jag gillar känslan av att allt blir lite lugnare, mer stilla. Naturen liksom jag ändrar rytm, går ner på lågvarv, hittar tid för eftertanke och kontemplation, förbereder sig för vintervila. Nåja, någon vintervila blir det ju tyvärr inte för min del, men visst känns det som om det vore härligt att kunna gå i ide när väl kylan börjar närma sig, för att kunna krypa ut igen när vårfåglar hörs utanför lyan. Alternativet är ju att likt flyttfåglarna, kunna byta boplats för några månader..inte så dumt det heller säkert, och något att drömma om!
Vitamin D!
Många andra, däremot, börjar redan nu under hösten må riktigt dåligt p.g.a att mörkret börjar komma krypande. Idag vet man att brist på Vitamin D kan ligga bakom viss depression. Självklart är det endast en komponent, men ändå. Denna så viktiga vitamin, som vi införskaffar oss främst med hjälp /ljuset/solen. Och som vi vet är ju solen en bristvara under vår mörka tid här i Skandinavien. Pratade med en läkare häromdagen som sa att många, många av oss har D-vitaminbrist! Speciellt på kyliga och blåsiga platser. -Varför? frågade jag. Därför att på dessa platser virar man halsduken ett par extravarv runt halsen(..och gärna upp över näsan), drar ner mössan extra långt och tar på vantarna, så att inga som helst delar av huden blottas. Detta gör att de futtiga, men ack så viktiga, solstrålarna som visar sig vintertid, inte kommer åt huden, och då kan ju inte D-vitamin bildas, svarade han. Jag vet inte hur mycket forskning som finns inom detta, men det var vad han sa och jag tycker det verkar logiskt. Alla blir ju inte deprimerade förstås, men många av oss kan nog känna en större trötthet. Jag har numer börjat äta tillskott av Vitamin D och jag tycker det hjälper mot tröttheten. När minusgraderna börjar komma så måste jag pulsa på mig massor av tröjor mössor och vantar annars fryser jag sönder, och då är det nog bra med extra tillskott. Mörkret har jag inget problem med, sådan tur är, men har man det så finns ju en del behandlingar man kan prova och som förhoppningsvis kan hjälpa till lite. Ljusterapi t.e.x, som finns i olika varianter. I Naturhuset har vi en sol/värmeanläggning som ger både solljus och värme. Du får liksom nästan hela upplevelsen av att åka söderut, om så endast för en timme. 27 sköna grader och en sol som även ger ett litet tillskott av Vitamin D. Sol värme och en fruktdrink, det gör gott det ! http://uppgrennanaturhus.se/behandlingar-2/
Självklart bör man ju prata med läkare om man mår dåligt, för att kunna få rätt hjälp.
Nu skall i alla fall jag gå ut på en skön höstpromenad i skogen. Det är lugnt och skönt(över tio grader). En sån höst som jag gillar! För mig är det ett ypperligt sätt att få igång kroppen och de positiva tankarna. Naturen är en fantastisk plats att fylla på med energi och glädje. Och jag tänker lämna handskar och halsduk hemma !
Ha en fin höstdag!
